 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nyheter
|
|
Webbshoppen www.relove.se lanserad
2009-07-24
Relove säljer designer-, vintage- och snygga...
Läs mer»
Sök Stiftelsen Skapas Utvecklingsstipendium 2009
2009-04-01
Stiftelsen SKAPA utlyser det nationella...
Läs mer»
|
|
Artiklar
|
|
Erbjudade från Svenska Uppfinareföreningen
2007-06-27
SUF kan nu erbjuda försäkringen
Rättsskydd...
Läs mer»
Exportrådet – en bra samarbetspartner för dina exportsatsningar
2006-07-04
Våra stora exportföretag i Sverige, oavsett...
Läs mer»
|
|
Events
|
|
Läs mer»
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Boktips
|
|
Skrivet av: Per Håkansson
Datum: 2005-11-16
|
Kryp in i höstmörkret och läs Sven Eric Liedmans funderingar i Tankens Lätthet Tingens tyngd-om frihet. Efter att ha läst några av hans böcker i Idé- och lärdomshistoria, bla Oändlighetens historia, och min dotter, som just då läste historia på universitetet, diskuterade Liedman med mig gjorde jag en liten sammanfattning över hur Liedman såg på frihet.
Här släpps sammanfattningen ut i cyberhavet. Varning utfärdas dock och jag vill poängtera att Liedman inte alltid uttrycker tankar som jag delar. Likafullt är det tankeväckande. Hibex.se står öppen för synpunkter när du läst. Bäst är förståss att läsa boken av Liedman.
Om du vill läsa en skarpare recension av boken finns en sådan i bl a svensk Tidskrift 3-4/2004 av Danne Nordling med webadress; http://user.bahnhof.se/~danne/rec_liedmfrih04.htm Mer om Liedman kan du hitta på nätet.
Liedman inleder med att citera Schiller där han låter Wallenstein konstatera att tankarna lätt bor sida vid sida men tingen tar plats för varandra. Som cyberhavet är tanken men bilarna tar plats. Hur företag vill ta patent på tankar men hur frihet inte kan patenteras. Tanken med boken sägs vara att visa att frihetsbegreppet rymmer motsägelser och förändras.
Den första delen talar om negativ och positiv frihet, frihet från regler och frihet till att ha många alternativ att välja ifrån. I den andra delen står förhållandet mellan ekonomiska och demokratiska friheter i centrum. Den tredje delen behandlar friheten som individuell och kollektiv upplevelse där friheten känns som mest påtaglig där den saknas.
I
Fri var ursprungligen i den germanska världen den som inte vara slav och frälst var den som hade ”fri hals”. I Grekland var friheten beroende av den polis som garanterade den. Jeremy Bentham var den förste att formulera negativ frihet som frånvaron av någonting, och Thomas Hill Green som en positiv kraft att göra eller åtnjuta något. Är detta vilseledande enkelt, frågar sig Författaren. När John Stuart Mill konstaterar att skolan försöker göra allt lätt och intressant för eleverna kan han tyckas vara tidigt ute. All kunskapsinhämtning kräver ihärdighet, motståndet kräver en vilje ansträngning som bär genom tristessen, Man har en önskan att bli sin egen herre. Enligt Isaiah Berlin är den frihet som erhålles först efter strävan farlig och grunden till tyranniska ideologier som kommunism. Mill omfattade Benthams filosofi att en handling är god om den skapar lycka och ond om den ger lidande för någon. Lycka kunde vara tillfällig som i musik eller romantisk poesi, vilket förde honom till den tyska idealismen med Kant och Humboldt där frihet erhölls genom att skapa sig oberoende och för att få oberoende krävdes bildning. Denna hämtades från Grekland där man lärt sig att ”vara”, vilket är att komma längre i bildning än att bara ”ha”, dvs skaffa sig materiellt välstånd.
Mill resonerade i likartade banor när han uppmuntrade individens egen utveckling och föraktade massmedias försök till likriktning. Mill och Humboldt förenas i tanken att bara den individ som utvecklar sin egenart är fri och för detta krävs mångsidiga kunskaper. Slutsatsen på sid 34 är enligt författaren att de båda friheterna är nödvändiga komplement och att den negativa innebär att var och en utan hinder kan göra det han eller hon vill, den positiva att hon eller han är i stånd att utföra eller uppnå vad som betraktas som viktigt. Denna definition ger dock nya frågor om vad hinder är och faran i den positiva friheten.
Roosevelt uttryckte sina friheter som negativa, dvs frihet från exvis fattigdom, med ett socialt program. Kritik kom från Hayek med att friheten inte får blandas samman med andra värden och att den positiva friheten inte bara gäller valfrihet utan även de alternativ som valfriheten omfattar. Ambition att skapa inte bara demokrati utan även ekonomisk demokrati fanns hos Roosevelt. Den negativa frihetens försvarare tog bort handelshinder och skyddade grundläggande fri- och rättigheter men nöjde sig med detta, dvs blandade inte ihop frihetsbegreppet med andra i och för sig eftersträvansvärda mål. Sovjetunionens fall blev ett kvitto på att den negativa friheten och livet blev en affär som envar skulle sköta själv.
Nya förespråkare för positiv frihet finns dock i Charles Taylor som påstår att alla inte vet vad som är bäst för dem. Taylor kritiseras av Quentin Skinner som menar att detta förutsätter att man vet vad människor bör vara eller bli, vilket historien visar att man inte vet. Måste man uppnå viss bildning för att bli fri och måste man tillförsäkras vissa yttre villkor innan man kan nå sitt oberoende? Författaren frågar sig detta på sid 42. Blir då inte frågan en annan? Dvs om resursfördelning och styrelseskick.
Philip Pettit inför en ny dimension när han hävdar att människan är fri när hon kan ställas till svars för sina gärningar, dvs att frihet är ansvar och att vi är ägare till den handling som är fri. Det är i relationen till andra människor som en människa har ett ansvar och själva handlingen är frihet, inte viljan eller tanken. Därmed kommer den liberala individualismen att ställas emot Pettits republikanska tankar, dvs frihet från dominansförhållanden överhuvudtaget. Staten bör således inte bara låta bli individers fria val utan även tillse att inte andra makthavare förtrycker individen, såsom förälderns mot barn, våldsam man mot hustrun etc. (Som gammal marxist saknar författaren i uppräkningen äganderätt som kan utestänga andra från detta ”livsutrymme”) Sina tankar delar Pettit med Jurgen Haberman.
Sedan diskuteras feminism och dominans samt Lena Halldenius påstående att frihet är ett relationsbegrepp i frånvaron av dominans. Slutsatsen på s 52-53 blir att friheten i sig har ett värde i konflikt med andra värden, i balansen mellan frihet och jämlikhet är den springande punkten egendomens fördelning vilket avsnitt II handlar om.
II
Bush definierar frihet som frihandel. I germansk tradition har makt över föremål och människor flutit samman i feodalsamhället. John Locke hävdade 1690 att en människa har rätt till sin kropp och vad den kan framställa. Detta utvecklades sedermera i franska rättighetsdeklarationen, artikel 2. Egendom är det som gör mig unik, dvs egendomlig, det särskilda med mig. Enligt Marx är privategendom något som hindrar den personliga utvecklingen. Eftersom de som försökte realisera Marx idéer misslyckades har allt om alternativa vägar att se egendomen, sk egendomskritiska, råkat i vanrykte.
Författaren jämför därefter olika politiska styrelseskick, dels liberal socialism via italienaren Noberto Bossio, likt socialdemokratin, i opposition mot Mussolini och Berlusconi, frihetens liberalism enligt John Rawls där alla skall ha rätt till så vittgående grundläggande friheter som är förenliga med alla andras motsvarande rättigheter. Skillnader i sociala och ekonomiska villkor skall inte vara större än att de är till fördel för alla.
På s 93 beskriver författaren hur Robert Nisbet kritiserar Rawls andra tes och ser den som en strävan efter jämlikhet. Han menar att folk vill ha frihet inte jämlikhet. Andra, bla C B MacPherson vill ha ett klasslöst samhälle och menar att den ekonomiska utvecklingen kommer att lösa detta. Dessa tankar föddes under 1970 talet, under den sk vänstervågen. Den följdes av nyliberalismen med sitt laissez-faire, dvs låt gå politik, som framgång i Reagans USA och Thatchers England. Med detta följde de nya människoidealen, den handlingskraftige affärspersonen ersatte den eftertänksamt vårdande personen. Pensionsförsäkringar blev populära och folk sparade i aktier. Detta skapade en folklig kapitalism enligt författaren, vilket gjorde att frihet kom att associeras med kapitalism. Författaren hävdar att kapitalismen är i kris och att Ludwig von Mises tes om att kapitalismen och frihet hör samman därför är fel. Författaren menar att ett nytt systemskifte är på väg men kan inte säga när eller hur, bara att det får analyseras när det skett. Därefter kritiserar han äganderätten och hur den stärkts genom att införa den i grundlagen. Författaren kritiserar så arbetsvillkoren för lågavlönade i USA samt menar att förhållandena är likartade i andra länder och pekar på tjänsteyrkenas villkor i England.
Den nya industristrukturen beskrivs i Naomi Kleins ”No Logo” s 119. Ökade klasskillnader skapar ojämlikhet, hopplöshet och i längden enligt författaren terrorism. Som utväg nämner författaren opinionens kraft styrkt av medias utbyggnad, mot globalisering av företagen. Som motvikt sker de reglerande myndigheternas globalisering, såsom FN, Världsbanken och IMF. Hans Abrahamsson har i ”det gyllene tillfället” visat på den ”konfrontativa dialogen” där krav från politiker och opinion gör att fattiga länders skulder skrivs av, att Tobinskatt diskuteras etc. Ett problem är korruptionen i de fattigare länderna. Beslutsfattare och den ”ekonomiska eliten” har anledning att agera för sin egen skull enligt författaren. Hur skall då detta ske och finns det former för internationellt agerande? Internationella överenskommelser har inte visat sig förmå skapa långsiktig god ordning. S 135 sammanfattar avdelning II; - Går den ekonomiska friheten ut över andra friheter? Särskilt när de koncentreras i stora företag som ex vis MicroSoft (egen anm)? Men vem skall sätta gränserna? – Eftertanke och sökande efter ”äkta värden” ryms inte inom det effektiva företaget. – Planekonomi fungerar ej men politiken behöver vitaliseras då de fattiga inte bryr sig eller röstar. – Solidaritet hörde ursprungligen samman med friheten i ett kollektiv som utgjorde ett skydd mot fienden, en gemenskap och inte den ensamme självägande individen. Solidaritet har med ömsesidighet att göra, oförenlig med välgörenhetens nedlåtenhet och soloprestationers egoism.
Solidaritet och frihet borde kunna samsas under några förutsättningar (S 141).
1. Få bort ojämlikhet i världen.
2. Nedtona terrorism som en fiende
3. Förhindra folklig kapitalism
4. Skapa andra värden än ekonomiska
5. Hejda fanatism genom fördjupad upplysning
6. Skapa global ordning genom FN
III
Hur upplevs friheten?
Skräck kan vara så stor att man uppger sin frihet för att slippa skräcken. Thomas Hobbes knyter samman frihet med fruktan. Alla upplever vi i vårt land en trygghet i relativ form, dvs en frihet. Enligt Marcus Aurelius ”Självbetraktelser” 160 fkr, representerar stoicismen frihet, dvs. att allt följer sin orubbliga ordning, vilken vi inta kan rubba, bara bevara vår sinnesro sk apati- och fullgöra våra plikter. Friheten finns i sinnesron. Detta utvecklades av kristendomen genom Augustinus mfl till ett inre förhållande med GUD.
I den moderna friheten finns dock en tanke att människan kan påverka sin situation här på jorden. Detta kan förenas med en Gudstro. Friheten på det egna planet rymmer drömmen att välja yrka, kärlek och barn.
För Martin Heidegger står frihetskänslan i centrum, vilket man kan uppleva i olika stämningar såsom ångest. Heidegger påverkade Jean Paul Sartre till samma inställning, och detta än radikalare till en början. Hannah Arendt redovisas som en efterföljare som jämförde med Grekland. Där fanns en politisk sfär att känna frihet i. Numera finns bara tänkandets. Arendt ser botemedlet i en filosofi i det påtagliga, det sinnliga.
Hela familjen av frihetsideér hos Sartre mfl underkändes av den sk Frankfurtskolan genom Theodor W Adorno. Befintlig frihet är självupphävande. Den ursprungliga friheten finns i en totalt av alla hinder obunden spontanitet, funnen bl a i psykoanalys i drömmen att förverkliga sina önskningar. Drömmen finns kvar, kanske i en framtida lotterivinst eller en ny livsstil. Postmodernismen är en period där moderniteten förlorar sin bestämda inriktning. Det finns dock teknikområden där det senaste fortfarande är bättre tekniskt än det föregående. Förvirring råder dock inom etik, politik och konst. Gränserna mellan offentligt och privat har suddats ut och friheten har individualiserats.
I sista avsnittet i ”Tankarna om tingen” konstaterar författaren att ”den frihet vi tydligast ser är den vi inte har”. Redan att reflektera över frihet innebär en slags frihet.
/Sammanfattat av Pappa Julhelgen 2004.
|
Visa alla artiklar
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
